automated alice

De senaste åtta timmarna har gått åt till att stöta och blöta Sveriges Grundlagar ur ett tjänstemannaperspektiv... Jag är helt mosig i hjärnan.

*Sugar-zombie-growls*

Sitter och dricker té och känner mig duktig efter avklarat styrketräningspass. Det var en dam i närmare 50-årsåldern som visade sig vara min instruktör och hon körde rätt hårt med mig. Får jag nånsin hennes fysik kan jag vara mer än nöjd... Mycket trevlig och käck kvinna! Nu har jag ett alldeles eget träningsschema som koncentrerar en massa kraft på mage/rygg/rumpa, precis där det behövs som mest. Så då är det bara spinningen som behöver komma igång på allvar för att få bort allt fettet. Jag är riktigt stolt över mig själv!

...heeeere we go!

Det är den 25e, och cashen har med sedvanlig exakthet trillat in på kontot, så vad gör man? Ägnar sig åt manisk shopping, intalar sig att "allt känns nog bättre om jag bara köper den där väskan". Men det var en helt fab väska! Lycka i materialistisk form! Att jag sedan egentligen letade efter ett par träningsbyxor hör inte hit...

Ja just det, imorgon börjar mitt nya liv, tösen har inhandlat träningskort minsann! Från och med nu dras många sköna slantar från mitt konto, i ett år framöver, vare sig jag går dit eller inte. Det är en motivation som heter duga, här skall brännas fett!

Inhandlade även sötaste lila cardigan, men glöm att det dyker upp bilder på fynden, det här är ingen jävla modeblogg!

Jag bestämde mig för en powernap (mitt favoritnöje såhär på eftermiddagarna), tanken var att jag skulle sluta ögonen i tio minuter, så vaknar jag här en timme senare. Oops. Men ack så skönt det är... Riktigt nöjd! Nu är magen full med kaffe och humöret tindrar minsann lite uppåt (kanske jag sover dåligt helt enkelt?). Skall dra en vända till affären och posta presenterna till mina käraste syster som fyllde 18 den 11e. Damn, vad hon är stor nu, lilla sötisen.

Det är mycket möjligt att det är mitt sura humör just nu som gör att jag slår bakut på mina irritationsobjekt. Bitterheten sveper över mig när jag sitter och lyssnar på de små människorna bredvid mig på föreläsningen. Person A hoppar omkring och är allmänt jobbig, slutar aldrig prata.. Uppenbarligen sitter hennes mamma och "rättar" hennes tentor innan hon lämnar in dem "för mamma tycker inte att jag klarar att skriva akademiska texter", säger hon och skrattar nöjt. WTF?! Får man anmäla sånt här? Uppenbarligen är det hennes morsa som skrivit tentan, och inte hon själv.. Jag blir så trött!

Överlag så klarar jag inte av folk just nu, mer än Per och de vänner som gnäller precis lika mycket som jag...

Nu:
- fryst pizza i ugnen, min nya besatthet och inte det minsta nyttigt...
- läsa Sveriges Grundlagar, faktiskt riktigt intressant
- läsa Svensk författningspolitik, inte lika skoj.. Egentligen väntar jag bara på att få börja på nästa delkurs, politisk teori, det är skoj!

Helgen gick mycket fortare än vad jag hoppats att den skulle göra. På fredag var det utgång, med förfest på Kellys, och Sebastian som fyllde år. Jag åkte vidare därifrån vid nio för att träffa AnnaMaria och Martina som enligt utsago huserade på Rockbaren. När jag kommer dit är även söta Cissy där och vi går efter några öl över till DancingDingo för att shakea asses till gamla klassiker. Mucho roligt, indeed.

Men jag måste erkänna...

Jag vet inte om det beror på den eminenta ålder jag kommit upp i, eller bara att höstens intågande gör mig retlig, men SÅ himla kul är det inte att drälla på sleazy barer längre. Jag kommer nog spendera hösten vid köksbordet med god mat och vin istället. Jag är allt lite ambivalent angående min ålder. Dels känner jag att jag faktiskt gjort allt det där vilda, det mesta medan jag bodde i Stockholm. Fest flera dagar varje vecka, oavsett veckodag, och bakfull på jobbet var en regel snarare än undantag. Nu kan jag knappt ens tänka mig att gå ut kvällen innan jag har en föreläsning, och jag kommer på mig själv med att direkt tappa tålamodet med människor som inte står riktigt på samma platå som jag. Nästan en tredjedel av folket i min klass kommer direkt från gymnasiet, och jag känner mig redan mil från dem i livserfarenhet. Jag är 26, goddammit. Inte 35. Jag har det stadiga livet, jag har finaste fästmannen (ja, vi ska gifta oss), lägenhet i underbart centralt område och katt, som jag börjar bli mer och mer övertygad om är ett barnsubstitut, älskade skrällekatten. Jag är väldigt överbeskyddande. Och ja, jag funderar en hel del över barn, även om jag vet att situationen inte är den optimala just nu. Jag vill plugga klart först, jag vill ha en stadig grund under fötterna. Mycket moget av mig...

Sen har vi den andra sidan av mig, den som spenderade dagen med att se på Transformers med Per istället för att plugga. Den som frossar i web-comics och rosa teknikprylar, och lägger alla sina pengar på skor och kläder istället för att duktigt spara dem. Jag äter godis och bullar till frukost, lunch och middag och blir mycket gnällig när mina SciFi-serier gör säsongsuppehåll. Färgar håret i tid och otid, klär mig i svart-svart-svart och fräser åt folk jag inte gillar, särskilt människor med barnvagnar eller sådana som tar upp plats eller låter mycket eller bara patetiska människor helt enkelt..

Jag har inte lyckats komma på hur jag ska kombinera dessa aspekter av mig själv, det är som två halvor som inte riktigt passar ihop. Antingen är jag den vuxna eller eller den unga.

Det här förvirrar mig, särskilt som den första biten på nåt sätt tränger sig på, det känns som om det är den jag förväntas vara (av vem??). Ingenting passar in någonstans.

Kanske bara en höstkris, det börjar bli mörkt nu.

Nytt Grow!

Fredag kväll.
Per pillar med sin nya leksak - Xbox360, jag sitter och filar duktigt på min hemtenta.

Nej, nu ljög jag. Jag borde skriva en massa massa om fördelar/nackdelar med Westminstersystemet och det andra som jag nu glömt vad det heter. Inte bra. Nej, istället sitter jag och spelar roligt bubbelspel och lyssnar på Harry Potter and the deathly hallows som audiobook. Kunde varit värre.

Strangelove: "Of course, the whole point of a Doomsday Machine is lost, if you keep it a secret! Why didn't you tell the world, EH?"

Ambassador: "It was to be announced at the Party Congress on Monday. As you know, the Premier loves surprises."

Man måste nästan se deras ansiktsuttryck för att uppskatta den här till fullo..

Såg Dr. Strangelove igårkväll, jag förstår inte varför det tagit mig sån tid, filmen är ju helt lysande! I stort sett hela dialogen går att använda som mumsiga citat, jag är överväldigad!

"But.. He'll see everything. He'll see the big board."

Filibustering

När en senator i USA (även UK) försöker förhindra lagförslag att gå igenom genom att prata oavbrutet, ofta upp till 24 h +, och på detta sätt dels trötta ut sina åhörare, samt få tiden att gå ut. Ofta spenderas tiden med högläsning ur någon dammig bok.

Skrämmande.

Nja.. jag är allt lite förvånad, jag trode att jag skulle behöva kräla mig ur sängen, kvidandes av smärta. Det är ine alls så farligt, mest magmusklerna som bråkar lite med mig. Det var verkligen galet roligt att träna, nu ska jag bara komma igång och göra detta regelbundet. Nästa pass blir imorgon.

Dagen består av dubbla föreläsningar, genomgång av Storbritanniens och USA´s konstitutionsupplägg. Frågan är bara om jag kommer gå på den efter lunch, jag vet hur galet dålig jag är på att stanna kvar...

Den föreläsning jag skulle ha mellan 9-12 visade sig vara inställd, något som upptäcktes först när jag kommer dit och ser lappen på dörren som meddelar detta. Crap. När jag väl släpat mig upp och klätt på mig så tar jag gärna skolan. Nu känns det som att jag istället kunde ha legat och glott på Heroes HELA natten, tro mig, det var frestande.

Nu kan jag antingen slösa bort hela dagen med slösurfande och diverse löjliga spel, vara duktig och komma ikapp mig lite med pluggandet eller hänga upp tvätten som för tillfället ligger i ikea-kassar på golvet. What to do..

Jag ska i alla fall gå och träna med Kicki idag, det ska bli riktigt skoj att komma igång. Frågan är bara om jag är beredd på att låsa upp mig i ett år.. Tål att tänkas på.

Läsa blir det.

Det här är ju bara för kul. Det känns som om jag lyckades ganska bra faktiskt. Testa själva! Simpsonize me!

Det här trillade jag över alldeles nyss, en ny Tim Burton-film! Självklart castar han allas våra favoriter Johnny Depp, Alan Rickman(!) och Sacha Baron-Cohen.. Crime/Musical/Thriller - det kan ju bara bli galet bra.

Premiär 21 December i USA.

Som för att bekräfta mina fördomar innan så gick mitt besökarantal upp med ungefär 400% när jag publicerade mitt förra inlägg. Galet.

Oh, well...

Gårdagkvällen spenderades med att jag och Per drack öl och avverkade sju avsnitt Heroes på raken. Jag måste säga, den växer på en. Jag var inte alltför imponerad av det första avsnittet, men sen var jag i stort sett fast. (Den lilla japanen Hiro är definivt min favorit; StarTrek-nörd, manga och förmåga att stoppa tiden, lätt att jag gillar honom.) Jag tycker om stämningen i serien, det finns efter de avsnitt vi såg, fortfarande hur många trådar som helst att ta tag i, och jag vill verkligen att dessa människor träffas snart! Frustrerande! Jag vet med mig att jag som tänkt läsa ikapp mig idag förmodligen kommer spendera alldeles för mycket tid på Heroes istället. Frick!

Har suttit och slöklickat runt på Tradera, inte för att jag egenligen letar efter nånting, men man vet ju aldrig. Kanske att någon lägger upp precis den där kjolen som jag letat efter hela mitt liv, eller de där skorna som skulle förgylla min höst. Ja, ni vet hur det är. Hur ofta shoppar man saker man verkligen behöver? Jag fascineras ofta av rubrikerna, de som ska locka folk att titta på just deras annons. Regelbundet förekommande är WoW!!! Sexigt!!!! eller läcker/fräck/fräsig samt en massa @/*/~ och minst fem utropstecken för att avsluta det hela.

Jag blir så sjukt irriterad att jag i ren protest vägrar bidra till att de överhuvudtaget får tillfredsställelsen att se att jag/någon klickat på dem. Jag fungerar på precis samma sätt när det gäller bloggrubriker, står det Wow!! fest, yeah!! Coolt!!!11 så har de inte en chans att få mig som läsare, enbart för att jag i tyst trots vill straffa personerna i fråga för deras inkompetens i att meddela sig med omvärlden på ett vettigt sätt.

Man skulle ju kunna tycka att jag kanske istället för att knipa käft borde konfrontera dessa idioter, men ärligt talat, jag skulle inte få nånting annat gjort.

Gah! Vi har precis sett klart på sista avsnitten av Jericho s1. Trauma, tortyr, vill ha meeer, vill ha meeer...

Så var första skolveckan nästintill avklarad, dagen består endast av en tvåtimmars föreläsning om Tysklands konstitutionsupplägg. Har läst lite mindre än jag borde gjort, men å andra sidan så känns det som om de kastade oss in i det lite galet snabbt också. Jag känner mig inte efter.

Funderar på vad helgen har att erbjuda men kommer inte på så mycket, lägenheten måste städas och det vore trevligt med en öl eller två. Nån?